Introduktion till datoriserad bildanalys
Färgbilder
Vi behöver inte bara använda gråskalebilder i vår analys, utan även med färgbilder. På så sätt är det möjligt att vi får mer information av det som avbildas. Färgbilder är i datorn (oftast) 3 stycken bilder som skulle kunna visas som 3 gråskalebilder. En av bilderna beskriver hur mycket i bilden som är rött, en hur mycket som är grönt och en hur mycket som är blått. Vi har alltså 3 gånger så mycket information i en sådan bild. När vi använder färgerna Röd, Grön och Blå, brukar bilderna även kallas RGB-bilder. Det finns också andra sätt att beskriva och representera färg i datorn.
Om vi tar SLU-logon i färg:
så blir den om vi delar upp den i rött, grönt och blått:
Vi ser att i gråskalebilden som beskriver rött är den röda delen i originalbilden väldigt ljus, medan den gröna är svart. Omvänt gäller för den gröna.
När vi använder färgbilder så har vi delat upp det synliga ljuset i rött, grönt och blått. Det innebär att vi i princip har delat in det synliga ljuset, dvs elektromagnetisk energi med våglängd 400-700 nanometer (nm), i tre olika våglängdsområden, rött: 500-700 nm, grönt: 450-650 nm, blått: 400-500 nm. Vi kan också dela in den elektromagnetiska energi i andra delar, mindre intervall än för färg eller rentav ljus vi inte kan se, som ultraviolett och infrarött. Intervallen motsvarar då olika band i det som kallas multispektrala bilder. För varje band har vi en "gråskalebild" som beskriver olika egenskaper. Till exempel så vet vi att ljus med våglängd runt 670 nm absorberas av klorofyll. Därför får vi om vi tittar på en bild i ett sådant band låga värden där det finns klorofyll. Det gör att vi lättare kan hitta algblomningar i sjöar.
