Tillgången på högupplöst bilddata har lett till en utveckling av mer avancerade och därmed datorkrävande bildanalysmetoder. Nya intressanta skogliga strukturer kan identifieras i bilderna. De detekterbara skogliga strukturerna härstammar från trädgrenar, enskilda träd samt skogsbestånd. Vissa av de för ögat uppenbara strukturerna i bilderna beror dock av frånvaron av träd/skog samt bakgrunden (skogsmarken). Strukturer av olika typ kräver att rätt bildanalytiskt angreppssätt används. De mest relevanta skogliga strukturerna kan grovt delas in i kanter (grå-nivå eller färg), extrempunkter (främst lokala maxima) och åsar (både konvexa och konkava). Ur ett differentialgeometriskt perspektiv är dock dessa grupper nära relaterade till varandra. Strukturernas innbördes storleksrelation är en annan informativ egenskap för att kunna få datorsystemet att förstå, helt på egen hand, vad som har detekterats. För detta ändamål används s.k. skalrumsteori, en teori som är relaterad till den klassiska värmeledningsekvationen i en eller flera dimensioner. Angreppssättet i detta specifika fall leder till en serie av två-dimensionella bilder med ökande grad av grånivå-utjämning. Operationen kan med fördel understödjas av a priori information om de studerade objektens storleksklasser, men det går även att enbart utnyttja responsen från differentialgeometriska bildoperatorer i det tredimensionella skalrummet.
Denna föreläsning kommer att demonstrera grunderna i hur modern bildbehandlingsteknik kan användas för att bygga ett autonomt (självstyrande) bildbehandlingssystem avsett för denna typ av högupplöst skogligt fjärranalysdata. Enkla och mer komplexa bildexempel kommer att visas som torde ha paralleller inom andra bildbehandlingsområden.
Comment: The docent lecture was held in Swedish.
En summarisk genomgång över ett par bildtagningstekniker följs upp av exempel på hur bilder behandlas för att visualiseras, samt på hur bildanalysmetoder kan underlätta för läkaren genom att hitta den väsentliga informationen i en bild.
Under ett forskningsprojekt om automatisk analys av angiografiska bilder på
människokroppen, upptäcktes att en metod för visualisering inom forskningen även kan användas direkt av läkaren för att få bättre uppfattning om hur objekt hänger samman i tre dimensioner. Detta utan att ge större avkall på exaktheten i en
tvådimensionell snittbildsrepresentation. En utvärdering av två läkares prestation visar att metoden fungerar över förväntan.
Comment: The docent lecture was held in Swedish.